En studie som utfördes av Azabu University i Japan visade att katter har en betydligt högre inlärningsförmåga än människobarn.
Katter har länge fascinerat sina ägare med sitt oberoende, sin särpräglade personlighet och sin anmärkningsvärda intelligens, egenskaper som gör att de kan lära sig, anpassa sig och utveckla djupa sociala band. I den forntida egyptiska civilisationen ansågs dessa kattdjur vara heliga. Gudinnan Bastet, som avbildades med ett katthuvud, symboliserade glädje, hem och försvar mot ondska. Egyptierna gav dem en privilegierad status och införde strikta lagar för att skydda dem, straffade hårt om de skadades och mumifierade dem till och med för att de skulle följa sina ägare i livet efter detta.
För att undersöka hur katter bearbetar information och utforska eventuella likheter med människans kognitiva förmågor genomförde ett forskarteam från Azabu University i Japan en banbrytande studie. I experimentet, som omfattade 32 katt djur, tillämpades kognitiva tester för att analysera djurens intelligens.
Katter smartare än andra djur
Ett forskarteam i Tokyo avslöjade 2019 att katter har förmågan att känna igen sina egna namn. Upptäckten baserades på observationer av hur katter reagerar på att höra dem genom att röra på huvudet och öronen på ett specifikt sätt, vilket visar på en mer sofistikerad känslighet för människans verbala språk än vad man tidigare trott.
Det här är vad du kan sätta på din ytterdörr för att hålla möss ute.
Enligt en studie som publicerades i Scientific Reports 2022 av samma forskare verkar katter, utan någon särskild träning, förvärva grundläggande mänskliga språkkunskaper bara genom att lyssna på oss prata. Saho Takagi, en jämförande kognitionsforskare vid Azabu University och en av deltagarna i studien från 2022, undrade: är katter ”programmerade” att lära sig mänskligt språk?
Hur genomfördes den vetenskapliga studien?
Teamet som leddes av Takagi genomförde tillsammans med andra forskare ett test som inspirerats av experiment som utformats för människobarn. I denna studie deltog 31 vuxna katter, varav 23 bodde på kattkaféer och var tillgängliga för adoption. Experimentet syftade till att bedöma hur katter bearbetar associationer mellan visuella och auditiva stimuli.
Varje katt placerades framför en bärbar dator som spelade upp två 9-sekunders animerade bilder tillsammans med ljudspår. Medan bilderna visades upprepade kattvårdarna påhittade ord som ”keraru ’ och ’parumo”. När katterna hörde ”keraru” såg de till exempel en blåvit enhörning som växte och krympte, medan ”parumo” motsvarades av en tecknad bild av en röd sol med ett ansikte som utförde en liknande rörelse.
Katterna tittade på dessa sekvenser tills de visade tecken på tristess, vilket identifierades när deras ögonkontakt med skärmen minskade med 50%. Metoden gjorde det möjligt för forskarna att mäta djurens uppmärksamhet och deras förmåga att relatera ord till bilder, vilket gav ledtrådar om deras kognitiva bearbetning och intresse för nya stimuli.
Vad blev resultatet av kattstudien i Japan?
Resultaten av experimentet var överraskande: de allra flesta katterna hade lärt sig varje ord-bildassociation efter bara två 9-sekunderslektioner. Däremot behöver de flesta 14 månader gamla människobarn fyra 15-sekunderslektioner, vilket innebär att de får höra varje ord sju gånger per lektion i stället för fyra. ”Katter är uppmärksamma på vad vi säger i vardagen och försöker förstå oss mer än vi tror”, säger Takagi.
Vilka andra kognitiva förmågor besitter katter som inte nämns i artikeln?
Annan framstående forskning som genomfördes av University of Sussex 2015 belyste katters kommunikation och visade att katter justerar tonhöjden och frekvensen på sina mjau för att påverka människors beteende, särskilt när de ber om mat. Denna studie bekräftade att katter utvecklar specifika vokaliseringar baserat på sina erfarenheter med sina vårdare, vilket visar på en sofistikerad form av adaptiv kommunikation.
Dessutom belyser studien hur denna sofistikerade form av kommunikation bidrar till bandet mellan katter och människor, och cementerar en relation som kombinerar naturliga instinkter med inlärda beteenden. Dessa resultat öppnar dörren för framtida forskning om den roll som djurkommunikation spelar i samexistensen med människor och kan bidra till en bättre förståelse för hur man kan förbättra välfärden och samspelet mellan olika arter.
